Challenge!

Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade.

1. Även jag är en listmänniska, finns det saker att göra finns det listor att skriva. Vare sig det är smink jag ska köpa, mat eller i vilken ordning jag ska städa mitt rum så blir det en lista först.

2. När jag nu äntligen nästan slutat bita på naglarna så har jagbörjat använda nagellack. Men efter att nagellacket suttit på en timme ungefär börjar jag på alla möjliga sätt ta bort det. Med vilket verktyg jag än kan få tag på.

3.Jag pratar med mig själv. Sittandes inne i min lya kan jag snacka långa haranger med mig själv på alla möjliga språk. När jag är ute o promenerar blir det att prata med sig själv, folk som går bakom mig eller jag möter tittar konstigt på mig- men det är som de säger, vem ger de bästa svaren? Jo en själv!
 
4. Planera. Jag måste planera mitt liv hela tiden. Just nu har planeringen gått så långt som fram till sommaren 2008. Jag vet precis vad jag ska göra, vad som komma ska. läskigt men jag mår inte bra om jag inte vet att jag har PLANER PLANER PLANER!!

5. När jag säger en mening så måste jag räkna orden i varje mening, denna ovana har börjat blekna bort men under ett tag var det ganska tufft. Varje mening ades två ggr och jag räknade orden och jag var alltid hoppfull att orden skulle vara lika många som fingrarna på handen. Annars kunde det gå illa, då fick jag alltid komma på nya meningar som var kortare....


Nja jag tror detta blir bra...now the problem- who to challenge??

Jag utmanar....:Browni, negin, Jenny, Estelle,Marie


S

Klockan är 08.47. Min bruna vän ligger och sussar sött efter att ha varit uppe och lagt in tvätt och städat lite.Inte en enda gång vaknade jag av hennes fejande. Det beror kanske på att vi hade djupa samtal fram till tre imorse. Det blir lite så vid övernattningar, iaf med henne. Vi diskuterar allt från blå bands varma koppen till Iraks olika blommor. Det bästa är att man kan vid sitt sömndruckna tillstånd häva ur sig egentligen vad som helst då det nog inte kommer att kommas ihåg dagen efter. En av övergångarna mellan samtalsämnen ledde oss otippat in på själviskhet. Efter att ha flyttat runt lite så har man märkt hur människor i ens närhet helt enkelt inte bryr sig om att höra av sig längre. Jag brukar slänga iväg ett mail då och då eller ringa ett samtal med följden att man då får ett svar men sen inget mer. Men som med alla mina nyårslöften så blir det att lägga till ett till. Jag är ledsen och säga det, men vill inget veta hur det går för mig kan jag lika bra sluta bry mig om er. Är jag också självisk då? Nåja det kan jag leva med.
Jag måste säga att dessa två första veckorna av året har gett mig fler insikter än vad jag fick under hela 2005. En annan är just att jag är för snäll. Jag låter mig utnyttjas av vissa människor som jag släppte in i mitt liv för ett tag sedan och som långsamt men säkert insett att det går att ringa en signal på min mobil och kvickt ringer jag upp. Att de kan be mig komma dit de är och jag kommer nästan utan krusiduller. Patetiskt jag vet, men jag har ju insett detta nu. Det är ju iaf ett steg i rätt riktning. För jag har verkligen bestämt mig för att rota runt i garderoben detta året,alla skelett ska bort, allt negativt ska vändas till något mer positivt. Har jag kanske för höga krav? Möjligt...Men ska det göras så ska det göras nu. Nu när jag startat ett nytt år med Gud vet hur många löften=)
Men för att återgå till det jag började skriva om,någon gång kanske man ska sätta sig ner, försöka tänka över att man kanske ska höra av sig till en gammal vän....om man nu bryr sig....


Sorti!


   Tja du, det här med att gå ut och svänga de lurviga. Det har inte de senaste månaderna varit det roligaste måste jag säga. Har inte kunnat slappna av, inte kunnat släppa loss, inte upptäckt några fina pojkar att lägga ögonen på utan har mest längtat till stället skulle stänga så jag kunde få åka hem och krypa ner i kojsen. Men med min väns pappas mantra i öronen " livet är för kort för att kasta bort det", så bestämde jag mig för att skjuta undan minnena av de dåliga kvällarna och ändå ge mig ut med mina två besvurna. Vi drack goda drinkar som bartendern inte hört talas om utan fick följa recept för att kunna tillblanda. Och när jag sen efter en trevlig kväll äntligen fick syn på kvällens snyggaste kille, ja då var det ok att jag inte fick chans att prata med honom. Jag hade motbevisat mina envisa tankar om att Örebro var på tomt på snygga killar och roliga uteställen. Så när jag lade huvudet på kudden så var det med ett leende på läpparna och tankar på nästa utekväll....en kväll mycket snart...
Det blir väl inte bättre än man gör det och eftersom det är ett nytt år så får man skärpa till sig och göra det bästa av allt!

Sen kom jag på en sak till. Tittade på film för en liten stund sen och kom på att jag är en lyckligt slut-flicka. Jag hatar när huvudpersonen dör i slutet och tårarna bara rinner och rinner. Visst blir det mer verkligt men jag gillar det inte alls. Bara en snabb grej jag ville lägga till .

Imorn är det måndag, ny vecka och slut på kurs. Min vän fyller 20 år, min andra vän är ny.....friserad ¤hihi¤ och the brown girl in the ring har tenta imorn som hon kommer fixa och jag....ja..jag mår förträffligt=)
Ciao

Ska det starta snart?

I år har jag väntat. Långa år då jag kämpat för att kunna ta steget fullt ut och bara njuta. men jag har aldrig nått översta trappsteget. Trappan blir längre och längre och jag undrar varje dag om jag någonsin kommer lyckas nå toppen. Men jag ska ta ett sista djupt andetag, samla alla mina krafter och kämpa mig upp där. För lyckas jag inte, så kommer jag aldrig bli en hel människa. För som det är idag lämnar jag delar av mig själv kvar i hemmet när jag går ut för att möta världen. Jag vill inte ha det så, vill inte må så, vill inte put my life on hold, för vi lever bara en kort tid på denna jord.

Och ingen. Ingen kan hjälpa mig. Det är min kamp att vinna. Det är min trappa jag måste upp för. Ingens axlar jag kan hoppa upp på som kan hjälpa mig. INGEN. Ingen att skylla på när jag halkar ner.

Men det är väl så det är, varje människa är sin egen lyckas smed.
Men det nya året har gett mig kraft och viljan att vilja börja om, att göra mitt liv bättre, att hitta det som kan få mig att må bättre.

Fråga mig inte vad det är, fråga mig inte hur jag ska göra, allt jag vet är att jag ska lyckas.
 

Jag ska....
Jag ska........................ tror jag.......!


Q

Jag undrar....varför ska vi såra och bli sårade?

Min vän i 26:an smög på tå runt lejonet på nyår, han stack ut labben, drog henne nära för att senare lossa sitt grepp och släppa taget om sin fångst.

Två och ett halvt år av falsk kärlek, lögner och svek. Blev påkommen och har nu krossat min NYC väns drömmar för evigt.

Fransyskan och amerikanskan som lever med sina otrogna pojkvänner i tron att de älskar dem och vill spendera hela sitt liv med dem.

Och jag kan ju med 100% säkerhet säga att det finns en miljard andra tjejer som blivit sårade. Listan är lång. 

Varför ska det vara så svårt att vara ärlig, känslig och snäll?  Om du nu har flickvän, attraheras av någon annan. Make a choice!! Antingen stannar du hos din tjej eller så gör ni slut. Om du ser att din tjej flyger tvärs över alla jordens hav för att vara med dig, vill du inte vara med henne?, du har andra vid sidan?, släpp taget om henne, låt henne leva sitt liv, låt henne hitta någon som inte sårar henne som du gör!! Om du inser att ditt ex inte är menad för dig, släpp henne, krångla inte in henne i ditt garn för att sen låta katten nysta upp det igen och släppa henne fri, leka med någons känslor kan få ödesdigra konsekvenser.
Människor runt omkring mig såras ideligen och jag står maktlös inför vad dessa killar( om de ens förtjänar en sån bra benämning, idioter vore bättre) gör mot mina nära och kära. Har haft turen än så länge att klara mig från heartbreak men eftersom de killar jag fallit för in the past visat tendenser på otrohet och okänslighet så kommer det inte förvåna mig om jag skulle träffa den värsta av dem alla. Kanske håller jag mig till mig själv av rädsla för att tvingas uppleva det mina girlies har upplevt??
Jag vet bara att de är de bästa tjejerna i världen och förtjänar nothing but the best!!
Men 2006, ska bli bättre tjejer. Vi ska hålla ihop och släppa taget om dessa idioter, vi måste. Livet är för kort för att fundera, grubbla och längta efter dessa skitstövlar. är jag arg? Jag är galet arg. Jag förstår inte hur en människa kan vara funtad på det sättet att de leker med dens who they claim to love s känslor.
Och jag vill inte längre vara en del av sveket, lögnerna och otroheten och okänsligheten, makes me sick!

Nu har jag sgat mitt för idag. Släpp taget....................     we just......have to.......

S

Det är dags att återvända till min hårda säng på studengatan 4. Till mina grannar som inte vill bära bort en svart sopsäck ifall de själva inte satt den där. Det är dags för en ny termin på Unversitetet. Och jag är så redo för ett nytt åt med nya mål och nya utmaningar. Jag längtade redan kl 23.54 igår kväll efter att det nya året skulle börja så jag kunde få börja om. 2005 gav massor men jag tror att 2006 kommer ha mer att erbjuda. Vi ska dansa, vi ska go trolling, vi ska resa och jag ska göra en ännu viktigare sak. Jag ska börja om....but we´ll just leave it at that.
Nu ska jag upp te mina tre godingar som sitter på studengatan 2 respektive 26 och ålänningen på grankotten. Vi ska lyssna, speja, smyga runt husknutarna i vår jakt på span. För under termin ett var det magert med det.

Jullovet har kantats av nyheter, väninna med putande mage och förlovning, väninna med storlögnare till pojkvän, gammalt ex som lyfte luren och ett annat som "acted confused".....

Men det har var trevligt att sätta foten i sin gamla hemmaby.

Det blir nog ett tag tills nästa gång.....

Ciao!

RSS 2.0