Sanna And The City!

Om man snällt men bestämt säger till personen i luren att man inte tycker det är en bra ide för denna att komma att hälsa på, så känner man sig inte vidare välkommen. Skulle jag tycka.När man sen några dagar senare får ett samtal från samma person som säger att nu är biljetten bokad och att denna anländer tre dagar senare.....VAD GÖR MAN DÅ????
Jag som slutat puffat på giftpinnar fann mig återigen med en i handen och var ganska förbannad.
En gång har jag träffat denna människan i mitt liv. En gång. Och det var en trevlig kväll. Men that´s it.
Inte fantastisk, inte unforgettable utan trevlig. Jag lämnade Paris och denna man bakom mig men nu kommer han snart stå i min farstu och jag kommer inte undan. Jag är arg. För man bjuder inte in sig själv till någon som inte vill att du kommer!!!! Men som den snälla människa jag är(some would call me bitchy, although that I totally disagree with;) så kommer jag vara här för att ta emot honom. Han kommer antagligen bo hos mig men där går gränsen. Han kommer inte få mer än en tältsäng och kanske lite frulle.
Vad jag och min granne en face de moi har kommit fram till är att fransmän tror att om man bara tjatar tillräckligt mycket så får man till slut sin vilja igenom. Så även när det gäller kärleken. Det tjatar och tjatar och till slut orkar man inte mer...tror kanske han. Men jag kommer vara ståndaktig, stå på mig the whole freaking weekend...u just wait and see.....

Stupid french......


Ciao!