Sanna And The City!

Nu ska det tusan i mig bli nya bullar. Jag är faktiskt innerligt trött på självupptagna inbitna avundsjuka nötter man stöter på med för jämna mellanrum. Det är avundsjuka, svartsjuka, ilskna och sneda blickar. Jag brukar normalt sätt inte berätta för folk om vad jag gjort i mitt liv, förutom i bloggen där jag tvingar på folk mina kaffevanor samt vad jag tycker om och inte om=) Men när man träffar nya människor håller jag oftast tyst om mina kunskaper och erfarenheter för tids nog får man säker chansen att berätta eller kanske visa det, på ett positivt sätt. Men ibland inser man att det inte kommer ske med vissa människor. När X berättar om sin Au Pair tid hos en familj som var exakt som min inflikade jag lite försiktigt att jag förstod hur hon hade haft det eftersom jag gjort samma sak i en likadan familj....BLANK STARE sen fortsatte hon med jaha, ja JAG blablabla... Eller när jag kommit hem från en helg i Tyskland..istället för en fråga, hur har du haft det ? Nej istället berättades det vilt och brett om ogräset de själva hade dragit upp ur gräsmattan...Ve och Fasa om de måste höra på hur andra reser och får se saker. Detta gör at jag än mer kniper ihop och säger nada. Låter aldrig folk lära känna mig så när fransmannen kom in på byrån och frågade försiktigt på franska om någon kunde hjälpa honom och jag satte igång och prata på ett språk som är främmande för folk som ju spenderat sina liv med att dra upp ogräs ur en fuckin gräsmatta, ja då kan de ju sitta där och gnissla tänder av irritation. För att då säga HUR HAR DU LÄRT DIG FRANSKA, HAR DU BOTT DÄR? Nej nej helt ointressant, helt onödig fråga medna jag vet jag och mina vänner hade typ OJ va coolt berätta vart har du varit vad har du gjort?

Jävla nötter. Men jag tiger ihjäl dem, IHJÄL DEM, I TELL U! Som min mamma säger, antagligen vet dem inte bättre, de har inte VETT att veta hur man uppför sig socialt, att de är så sjukt upptagna med sitt fuckin OGRÄS. NEWS flash, ask- U MIGHT LEARN SOMETHING!

Ciao