Sanna And The City!

Hur blir man sin egen person? När vi bor i ett land där alla flickor (nåväl nästan alla) ser ut som kloner?? Vi klär oss ungefär likadant, har samma blonda nyans på håret(förutom brunetterna som ser ut som varann), samma sminkning och så vidare. Jag tycker svenska tjejer ser oftast väldigt fräscha och put togheter ut men om man har samma stil, hur står man ut i mängden? För det vill vi väl alla? Att man ska ha ngt speciellt, vara ngt speciellt?? Sen hemkomsten från Paris har jag lagt märke till hur lika vi svenskar är, precis som fransyskorna ser ut som varann. Där stod man ut med sitt blonda hår men här blir man bara en i mängden....
Nog om dagens grubbel, det är dags för en långpromenad med Ipod och solen i nacken, love more than anything! Jag har dock kommit fram till att trots sommarens upp-och-ner känslomässigt så har jag hämtat mig, satt ihop bitarna som föll samman och jag kan nu stå rakt igen. Jag mår bra och thats all that matters!
Torsdag kväll suckade vi i kör, det är dagen då det är skit på tv....men döm om min förvåning när jag såg att det är från kl åtta fram tills halv tre riktiga bra program att följa!!!
Och ännu bättre, jag har inga föreläsningar imorn så då kan jag sova lite längre än vanligt. Superperfekt.
Nu är dags att bege sig,

ciao mes amies!!
Je t´amais.....mais tout mes sentiments sont disparu.....c´est ta faute.....