Sanna And The City!

Så var det ännu en ny vecka. Efter att inte ens stuckit ut näsan utanför dörren under hela söndagen, var det dags att sätta igång hela mig. Simning och cykling vid sju imorse och nu är man inställd på att plugga på!

 Det blev mycket spel i helgen, över fredagskvällen hängde det något sorts svart moln över oss och den avslutades ganska tidigt. Lördagen blev betydligt bättre med fika på stan, film och pizza, spel och godis. För första gången låste jag mig ute och väckte hela huset i mina försök att ta mig in.
Söndag spenderades av olika skäl i sängen tillsammans med SATC-gänget.
Under helgen har en del frågor poppat upp och jag sitter nu och djupt försöker få reda på svaren.
Tvingar man sig själv att tycka om någon då det inte finns någon annan att tänka på? Gör man det av rädsla att det kanske inte finns någon annan för en? Japp Carrie Bradshaws tankar fick mig att börja tänka, det är ju lätt för henne då vi alla vet att hennes liv har ett lyckligt slut, men hur vet man att man själv kommer få det? Har vi alla en Mr Big som kommer finnas i bakgrunden , som man senare inser är den rätte??
Jag har aldrig trivts så bra som singel som jag gör nu, men jag vill veta att det finns en lite pojke där ute i världen som är menad för mig och att vi vid rätt tillfälle kommer att mötas. Kunde inte någon garantera oss det? Nåväl, man kanske ska skaffa sig en back up plan...?? Hihi
Paris gjorde mig gott i somras, jag fick upp ögonen för hur världen tyvärr ser ut och varje dag hör jag om en ny kille som bedragit sin tjej. Det får mig att må illa och vilja skrika och stoppa in  alla de otrogna i ett köttkvarn o ja...resten kan ni föreställa er. Märker att jag hoppar lite hit och dit i mina funderingar...nåja, nu är det dags för plugg.

Ciao