Sanna And The City!

När bilen rullade in i Örebro fick jag nästan lust att be pappa vända. Jag kände inte alls för att komma tillbaka, sommaren har gått så fort och jag önskade mig intensivt söderut igen. Men nu är jag uppackad, handlad och hemmastadd igen så det känns OK igen. Kan kanske vara att området ekar tomt, the flicks har ju ej kommit än...
Igår hände det ändå en lite rolig grej. På vägen hem från jobbet ringde jag upp mor som ej svara utan jag hamnade på telefonsvarare. Så jag lade på... trodde jag. Omedveten om att jag spelade in ett meddelande till mamma sjöng jag för full hals till Michael Bolton... När jag upptäckte att jag ej lagt på gick det långsamt upp för mig vad som hänt...Snabbt hem och inspektera mors telefon. Mycket riktigt, det enda som hördes var mina desperata försök att överrösta Micke B med min ljuva stämma...MOHAHAHAHAHAHAHAHA jesus vad roligt det var. Hela familjen fick lyssna av och fick sig ett gott skratt, men GUD VAD PINSAMT om man hade ringt till någon "viktig".
MY GOD vad stor han var. Men jag kan ju inte låta bli att titta på sådana här stora pojkar...Men jag kikar bara hahaha.
Nu ska det bli kvällsmat- färdiglagat- palla ställa sig att laga mat lixom! Sen blir det HOUSE-maraton, Top Model och HOUSE encore!
Ciao