Just so you know...
To clarify, the texts published on this website do not in any way reflect the opinion or judgments of the Consulate of Sweden in San Diego or any of its other employees, the ministry of foreign affairs in Sweden or His Majesty the King of Sweden.
Så vad händer egentligen i San Diego, besides the partyparts:) Det var en spännande upplevelse att få gå på ett konsulärt uppdrag med min arbetsgivare. En helt ny värld som öppnar sig för en. Jag har haft en himla tur som fick denna praktik. På bara tre veckor har jag lärt mig uppdatera hemsidor, skriva pressmeddelanden och kommit in i hur det är att skriva artiklar och dylikt. Arbetsdagarna på konsulatet är snabba och oftast fyllda av olika saker att göra. Jag och E har ett bra system på morgonen, jag går upp först och är klar när han går upp och sen kör vi vid halv åtta. På eftermiddagen tränar vi, handlar eller uträttar ärenden. Ibland träffas alla och käkar ihop eller ngt sådant. Helgerna innebär aktiviteter till max. På bara två veckor har man skaffat sig ett liv här, det är ganska otroligt hur snabbt man kan göra en ny stad, nya människor och nytt boende till sitt hem. Staden är underbar, mysig och solskensaktig(om det nu är ett ord) Att göra praktik har varit ett mycket smart drag, speciellt utomlands så att man får känna på hur det är att arbeta i ett annat land, trots att det är svenska konsulatet.
Det är så här ens liv kommer se ut i framtiden, med jobb hela dagarna, träning och vänner som får ta mindre plats än vad de gjort under universitetstiden. Spontana semestrar är ett minne blott men samtidigt är ett rutin-liv bra för ens matintag, ens plånbok och ens fritid- för man uppskattar den mer när den är begränsad och reglerad. Trots att jag trivs mycket bra här saknar jag mina bästa vänner. Under veckan innan jag for, insåg jag hur viktigt och hur roligt det är att ha sina bästaste vänner inom några timmars resväg, hur hela jag mår bra av att umgås med dem. Men San Diego är ej för evigt och jag vet ju att de finns kvar när jag återvänder. Samma sak med familjen, det är kanske så att när man blir äldre så vill man ha sina nära och kära omkring sig...eller så är det helt enkelt mors ekande ord om att "du får inte bo längre bort än Ängelholm" som ekar:)
Igår slocknade jag redan klockan tio, men det var helgen som gjorde det. Imorse var jag pigg igen och studsade ur sänge med glädje för den nya dagen. Har inte joggat nu på fyra dagar och ser fram emot en LÅNG joggenad vid stranden ikväll. Ska även göra matlådor och diska(som vi typ ej gjort sen vi kom hit hehe).
Ciao
Så vad händer egentligen i San Diego, besides the partyparts:) Det var en spännande upplevelse att få gå på ett konsulärt uppdrag med min arbetsgivare. En helt ny värld som öppnar sig för en. Jag har haft en himla tur som fick denna praktik. På bara tre veckor har jag lärt mig uppdatera hemsidor, skriva pressmeddelanden och kommit in i hur det är att skriva artiklar och dylikt. Arbetsdagarna på konsulatet är snabba och oftast fyllda av olika saker att göra. Jag och E har ett bra system på morgonen, jag går upp först och är klar när han går upp och sen kör vi vid halv åtta. På eftermiddagen tränar vi, handlar eller uträttar ärenden. Ibland träffas alla och käkar ihop eller ngt sådant. Helgerna innebär aktiviteter till max. På bara två veckor har man skaffat sig ett liv här, det är ganska otroligt hur snabbt man kan göra en ny stad, nya människor och nytt boende till sitt hem. Staden är underbar, mysig och solskensaktig(om det nu är ett ord) Att göra praktik har varit ett mycket smart drag, speciellt utomlands så att man får känna på hur det är att arbeta i ett annat land, trots att det är svenska konsulatet.
Det är så här ens liv kommer se ut i framtiden, med jobb hela dagarna, träning och vänner som får ta mindre plats än vad de gjort under universitetstiden. Spontana semestrar är ett minne blott men samtidigt är ett rutin-liv bra för ens matintag, ens plånbok och ens fritid- för man uppskattar den mer när den är begränsad och reglerad. Trots att jag trivs mycket bra här saknar jag mina bästa vänner. Under veckan innan jag for, insåg jag hur viktigt och hur roligt det är att ha sina bästaste vänner inom några timmars resväg, hur hela jag mår bra av att umgås med dem. Men San Diego är ej för evigt och jag vet ju att de finns kvar när jag återvänder. Samma sak med familjen, det är kanske så att när man blir äldre så vill man ha sina nära och kära omkring sig...eller så är det helt enkelt mors ekande ord om att "du får inte bo längre bort än Ängelholm" som ekar:)
Igår slocknade jag redan klockan tio, men det var helgen som gjorde det. Imorse var jag pigg igen och studsade ur sänge med glädje för den nya dagen. Har inte joggat nu på fyra dagar och ser fram emot en LÅNG joggenad vid stranden ikväll. Ska även göra matlådor och diska(som vi typ ej gjort sen vi kom hit hehe).
Ciao
Kommentarer
Trackback
