Sanna And The City!

Detta kommer bli ett neggo-inlägg so be aware! Jag har fortfarande ont i halsen och känner mig allmänt hängig och orkar inte göra något alls. VIll bara ligga och tycka synd om mig själv. För att jag inte har någon som kan laga god mat till mig, för att jag inte har någon av mina bästaste vänner här och ösa ut allt jag har inom mig, för att jag inte lyckats med målet jag satte upp för mig själv i augusti, för att jag tar åt mig av vad folk som inte har rätt att yttra ett ord till mig säger.
Tyvärr lurar ens hjärna en att komma ihåg minnen som varit bra, som gör att en person framställs i bra dager. Igårkväll i mitt sjuka tillstånd vände hjärnan på det och tog fram allt svart och illa som dessa två personer har gjort mot mig och jag kan ju säga att allt bara vände. Att jag fortfarande prataade med dem efteråt gör mig ilsken och förtvivlad. Den ena är nu borta för alltid, borttagen och han kan inte få tag i mig överhuvudtaget. Jag jobbar fortfarande på den andra men jag vet att han kommer också försvinna, ska bara beställa tid för lobotomi där han kan ta bort den delen av hjärnan som sparar hans nummer. Asssssssssholeeeeeeeeee. Nej det är verkligen ingen bra dag alls.Det är tur att jag har fått en ny person i mitt liv- mat-jenny-som piggar upp med hilarious bloggar och bra mattips! Eller Hazelnut kaffe som görs på två minuter.
Jag skrev för att tag sedan att jag ville hitta tillbaka till Sanna a la 2007, på vissa sätt har jag gjort det men inte på alla plan, jag söker henne fortfarande, men hon börjar så småningom dyka upp mot ytan. Dock inte idag, för idag är det bara neggo-Sanna som lever i rutan. Orkar inte ens gå ut och lägga mig vid poolen för själva ansträngningen känns för jobbig.

Hujeda mig vad det blev klagande här då. Men okej, får jag vara sådan här idag så ska jag stråla som en sol imorgon, Imorn är det ny vecka så då går vi tillbaka till de bra och härliga rutiner jag utvecklat de senaste veckorna!

Ciao